23e juli spår resten av året

Emmadagen (den 23/7), Klar och varm ej kvalmig, lovar ett gott år.

Här är tolkningen öppen, betyder det resten av året? Eller nästa år? Vad tycker du?

Hur var vädret denna dag? Kommentera gärna så följer vi upp det.

22a juli kommer det regn

Magdalenadagen (den 22/7), Magdalena gråter gärna.

Med andra ord skall det regna den 22/7.

Hur var vädret denna dag? Kommentera gärna så följer vi upp det.

20e juli bör det inte regna

Margaretadagen (den 20/7), regn på denna dag tycker lantfolket icke om, enär man då väntar svår bärgning och emedan nötterna skadas.

Det heter skämtsamt; Greta väter i nöten..

Hur var vädret denna dag? Kommentera gärna så följer vi upp det.

2a juli spår vädret 40 dagar framåt

Den 2/7, sådant vädret är denna dag, sådant fortfar det vara i 40 dagar därefter.

Hur var vädret denna dag? Kommentera gärna så följer vi upp det.

Juli enligt bondepraktikan

I juli (1/7 – 31/7) säger bondepraktikan:

Juli enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Juli enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

 

I denna månad skall man ingen stark
drick eller purgants till sig taga;
vakta dig för mycken sömn och svettebad,
åderlåtande, hetan mat, och för okyskhet;
men salvia drick; mjölk och sötost är sund.
I Lejonet är gott att bygga hus, att lägga grundval, och att flytta uti hus. Vakta dig att du icke förer dig i nya kläder.

 

Viktigt om Juli

  • Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande. Vad juli och augusti icke koka, kan september inte steka.
  • Åska i denna månad bebådar gott kornår och stor sjuklighet bland kreaturen.
  • Juli motsvarar i fråga om väderlek januari.
  • Den vecka i juli, som i både gamla och nya almanackan börjar med Sara och slutar med Jacob, kalls som bekant fruntimmersveckan och brukar i allmänhet vara regnig.
  • I denna månad ingår hunddagarna (rötmånaden).

Andra viktiga dagar i juli

Den 2/7, sådant vädret är denna dag, sådant fortfar det vara i 40 dagar därefter.

Margaretadagen (den 20/7), regn på denna dag tycker lantfolket icke om, enär man då väntar svår bärgning och emedan nötterna skadas. Det heter skämtsamt; Greta väter i nöten.

Magdalenadagen (den 22/7), Magdalena gråter gärna.

Emmadagen (den 23/7), Klar och varm ej kvalmig, lovar ett gott år.

Jacobsdagen (den 25/7), Varm och klar förkunnar en kall jul.

Sjusovaredagen (den 27/7), Om det regnar denna dag, kommer det att regna i sju veckor framåt.

Trädgårdsskötsel

Köksträdgården och drivbänkar.

Ogräsrensning, uppluckring av jorden samt vattning är de viktigaste arbetena under denna period. Rensning och gallring skall ske där det erfordras av de plantor som satts ut på kalljord.

Potatis och de kålsorter som har höga stockar skall kupas, pepparroten skall putsas. Det man kan så nu är endast rättikor som man skall vinterförvara, samt sådd av spenat, sallad, dill och rädisor för senare behov.

Köksväxtplantorna skall redan vara utsatta på kalljord, men man kan även i denna månad plantera kålrötter, purjolök och selleri. De flesta kryddväxter skall skäras av och förvaras på ett luftigt ställe. Sticklök och schalottenlök är normalt färdiga att ta upp i denna månad.

Fruktträdgården.

Det viktigaste är att skydda frukten mot fåglar och andra skadedjur, samt att plocka bär. Jorden omkring träd och buskar, särskilt yngre skall hållas uppluckrad och ogräsfri. Spaljéträd skall bindas upp.

De träd som ympats skall fortfarande skötas som under förra månaden. Okulering av tidiga sorter till exempel körsbärsträd skall påbörjas i slutet av månaden. De träd som man inte kvistat på våren skall beskäras i början av denna månad på de två till tre år gamla sidokvistarna.

På körsbärsträd, lönnar med flera hos vilka blödning lätt uppstår, bör kvistning alltid ske under sommaren.

I början av denna månad skall man ta sticklingar av en del buskväxter som skall sättas under glas. Före smultronen har mognat bör ett tunt lager halm bredas ut mellan plantorna, för att förhindra att frukten blir smutsig och ruttnar vid kontakt med jorden under regniga dagar. Revor skall fortfarande rensas bort, om man inte vill spara revor för att odla ett nytt land.

Blomsterträdgården och parken.

Riklig vattning av såväl blomstergrupper som nyplanterade träd skall vid torka göras en gång i veckan. Växter med höga stänglar skall bindas upp vid starka störar. Ogräs skall omsorgsfullt rensas bort och skadedjur skall utrotas.

Gräsplaner skall slås var fjortonde dag samt vattnas rikligt vid torka. Frö av två och fleråriga växter sås i början av månaden, om detta inte redan skett. De två och fleråriga växter som man sått på våren, skall omplanteras, helst på särskilda sängar, eftersom dom inte blommar detta år. Först på senhösten eller påföljande år skall dom planteras på de ställen som de skall blomma.

Hyacint och tulpanlökar skall tas upp varje år, när löven börjar gulna, och läggas på en luftig vind. Lök av narcisser, krokus, kejsarkrona med flera skall tas upp endast vart femte år, de år som man lämnar dem i jorden skall de vissna bladen skäras av och jorden luckras försiktig runt växterna.

Utblommade fleråriga växter skall skäras av, utblommade ettåriga växter kan man byta ut mot andra, som för detta ändamål planterats i bänk eller på annan plats, och flyttas nu med jordklump. Mot månadens slut kan man börja ta sticklingar av sådana blommor som måste övervintra under glas.

Krukväxter i rum och växthus.

Jorden skall hålla en jämn fuktighet, och växterna duschas varje kväll vid torr väderlek. Man bör dock komma ihåg att alltför riklig vattning ofta är skadligare för växterna än motsatsen.

Fönsterväxter skyddas mot stark sol och bör få frisk luft dygnet runt. Då pelargoniorna blommat ut, skall dom beskäras starkt, och jorden i krukan skall hållas torr, tills de börjar skjuta skott igen, då de skall omplanteras. De avskurna kvistarna används till sticklingar.

Rotknölar av cyklamenarter omplanteras när de börjar skjuta nya skott. Törnrossticklingar tas så snart rosorna blommat ut, och sticklingar skall även tas av en mängd andra krukväxter som kamelior, myrten, azaleor med flera av vilka det nu är rätt tid att sätta sticklingar.

Frön av en del växter skall sås i slutet av månaden av de sorter som man vill ha blommande exemplar till nästa vår som primula, sinensis, cinerarior med flera. Man skall också så frön av reseda som då blommar på hösten.

Yngre växter som växer hastigt, dracena, aralia, fuxia skall nu omplanteras i större krukor. De som skall blomma till hösten skall toppas, vattning skall ske varannan vecka, och gödselvatten är i detta fall mycket bra.

Information om Jordbruksarbete, Ladugård, stall, Fjäderfäskötsel, Biskötsel, jakt, fiske saknas

Under kärringveckan skall det regna

Kärringveckan är knepig. Så här säger bondepraktikan:

Den vecka i juli, som i både gamla och nya almanackan börjar med Sara och slutar med Jacob, kallas som bekant fruntimmersveckan och brukar i allmänhet vara regnig.

Det här är en spännande vecka som faktiskt skall vara regnig, men som om den inte är regnig förutspår vädret framöver.

Veckan börjar med Sara (19/7) där Bondepraktikan inte har så mycket att säga. På Margareta (20/7) bör det inte regna. 
Johanna (21/7) spår inte vädret alls medans Margareta (22/7) gärna gråter.
Emma (23/7) vill man skall vara varm och kvalmig, då detta bådar ett gott år.
Kristina / Kerstin (24/7) säger ingenting om vädret medans avslutningen på fruntimmersveckan (ironiskt nog en man) med Jacob (25/7) bestämmer vädret inför julen om det inte regnar.

Hur var vädret denna vecka? Kommentera gärna så följer vi upp det.

Bondepraktika originalet

Bondepraktikans ursprung är en tysk skrift från 1508.

Redan på omslaget berättar Bondepraktikan om sin egen förträfflighet:

Såsom bondepraktikan såg ut när det begav sig

Såsom bondepraktikan såg ut när det begav sig

Fromme läsare köp mig nu.
Mycket förstånd lärer jag dig.
Bonde-Praktika är mitt namn.
Läs mig, det länder dig till gagn.
Det hela årsens lopp vill jag dig lära, Varefter du dig skall regera.

Bondepraktikan var ursprungligen ett litet häfte på tolv sidor och avhandlade till största delen de tolv juldagarnas inflytande över det kommande årets tolv månader.

Bondepraktikan vid kvällslampan

Bondepraktikan vid kvällslampan

Den första upplagan gavs ut i Tyskland 1508, och gällde främst jultolftens genväder, dvs. konsten att utifrån de tolv juldagarna sluta sig till vädret under de kommande tolv månaderna. Den första svenska upplagan kom 1666, och byggde till stor del på en översättning från en dansk version utgiven 1597. Den avgjort mest kända och citerade bondepraktikan är från 1875.

 

 

Bondepraktikan enligt Nationalencyklopedin

Bondepraktikan har kommit att framstå – och citeras ofta i massmedia – som representativ för svensk folklore, vilket den (med de nämnda undantagen) alltså ingalunda är.

Januari enligt Bondepraktikan - orginalillustration av Carl Larsson

Januari enligt Bondepraktikan - orginalillustration av Carl Larsson

I de fall då genuint inhemska talesätt ersatts av importerade kan man istället tala om en fördärvlig inverkan. Bondepraktikans rykte har alltid varit bättre bland de som inte forskar i ämnet på allvar.

Februari enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Februari enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Man kan säga att bondepraktikan var en föregångare till vår moderna kalender.

Innehållet bestod till stor del av väderleksspådomar och förutsägelser om årsväxten, av vilka många troligen hämtade ur grekiska och romerska spåböcker.

Mars enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Mars enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Bonde-Praktikan är en avskrift av en gammal Promemoria eller Minnesbot som det hette på den tiden, eller Minnesbot för landtmän för att vara korrekt.

April enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

April enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Kapitel som återkommer varje månad i nyare utgåvor (dvs efter 1897 enligt orginaltexten) är Jordbruksarbete, Ladugård och stall, Fjäderfäskötsel, Biskötsel, Trädgårdsskötsel, Krukväxter samt jakt och fiske. Detta förutom prognoserna om vädret då, som är uppdelade på månader, på dagar och på talesätt i olika regioner av riket.

Maj enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson Maj enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

I senare upplagor av bondepraktikan lades nytt material till, bland annat medicinska råd i relation till klimatet. En dansk upplaga publicerades år 1597 och en svensk år 1662 vilken i stor utsträckning grundade sig på den danska.

Juni enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Juni enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Den mest kända utgåvan, varifrån de flesta verser och uttryck kommer, är 1875 års bondepraktika. Denna publikation innehåller diverse förutsägningar om väder och vind , helg- och märkes dagar samt hälsoråd och 33 kritiska dagar på året.

Carl Larssons illustrationer

Som du säkert märkt är denna text illustrerad med Carl Larssons vackra målningar. Carl Larsson illustrerade en utgåva av Bondepraktikan, och dessa har du fått se här. Övriga månadsillustrationer är:

Juli

Juli enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Juli enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Augusti

Augusti enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Augusti enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

September

September enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

September enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Oktober

Oktober enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Oktober enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

November

November enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

November enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

December

December enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

December enligt Bondepraktikan – orginalillustration av Carl Larsson

Galleri med alla bilderna i artikeln

Detta gör Bondepraktika.se unikt

Det är inte solklart för alla vad Bondepraktikan är. Du kan alltid googla på bondepraktika, kolla upp bondepraktikan på Susning eller gå till ett bibliotek och leta efter boken.

Vad du än väljer så kommer du hitta massor av information. Bondepraktikan är just det, en samlig folktro och visdomar som använts av väderintresserade och väderberoende ända sedan 1500 talet för att kunna förutspå vädret.

Bondepraktika och uttryck

Ett känt exempel: Anders braskar* och julen slaskar (dvs vad som händer den 30 november skall då göra att man kan avgöra vad som händer med julen)

Samma kedja gäller för ”När julen slaskar, skal Påsken braska” (uttryck från 1795)

Allt detta är ju samlad folktro och allmänkunskap, precis på samma sätt som bloggar och wikis och forum idag byggs upp på folks samlade kunskap och engagemang.

Nu gör vi bondepraktikan interaktiv och redo för webben. Information om bondepraktikan kan du hitta överallt på webben, och alla rabblar samma texter (allt baserar sig på det tyska 12 sidiga häftet från 1508 som sedan, efter olika upplagor och publiceringar, blev var mans (bondes) egendom i och med 1875 års upplaga.

Vad är unikt med bondepraktika.se

Som sagt, det finns massa olika bondepraktikan siter, vad är det då som gör bondepraktika.se så unikt? Bondepraktikan förutspår vädret. Bondepraktikan berättar för dess läsare hur vädret skall bli. Bondepraktikan var en sorts almanacka som tog upp viktiga dagar.

Vår bondepraktika gör exakt det, för i enlighet med bondepraktikans tradition så sticker vi ut hakan och berättar om viktiga dagar, väderfenomen och prognoser.

Det vi också gör är att samla in besökarnas egna observationer och klokheter, för att modernisera bondepraktikan och utöka faktabanken.

Bondepraktikans viktigaste roll

Det kanske viktigaste som bondepraktika.se gör som ingen annan bondepraktikan site (eller annan väderspåplats, meteorolog eller vetenskapsman gör) är att ge alla besökare möjlighet att berätta hur vädret verkligen blev.

Att en vetenskapsman (som en meteorolog ändå är) säger att om 7 dagar skall det bli växlande molninghet, lokala regnskurar och 12-25 grader varmt i stora delar av landet tänker vi inte kommentera. Det vi däremot vill att du som besökare kommenterar är vilket väder det blev på Anders (dvs 30/11) och även om julen slaskade.

Det unika med bondepraktikan i vår tappning är alltså att vi inte bara vill berätta för dig vad det skall bli för väder, utan också att du berättar hur det faktiskt blev.

Det är det ingen annan vädersite som gör idag! 

* = braskar betyder knastra i köld

Bondepraktikan 1.0

Jag tror definitivt på öppenhet och transparens, och att det är enklare att göra något om man är flera som hjälper till.

Därför kommer all utveckling på bondepraktika.se att ske inför öppen ridå, med full insyn. Dessutom får du gärna hjälpa till och tipsa om värdefulla funktioner eller annat som behöver göras. Alla förslag är välkomna.

Att göra

  1. Lägga till diverse plugins som
    AWTP
    SEO verktyg
    Sitemap
    a-z index
    autotagger
    TDOMF
    Ajax Login (?)
    SMCF – snyggaste kontaktformuläret
  2. Få till nyhetsdelen
    Kommer använda en del kod från vibeklagar.se (som jag tyvärr inte fått fart på)
  3. Sätta upp temat på ett bra sätt

Att testa

  1. Visa ett specifikt inlägg ett specifikt datum/månad
    Vill kunna visa vissa inlägg överst under en månad samt under en dag. Har kod för detta, skall ”bara” implementeras
  2. Bra kommentars/uppföljningsfunktion
    Måste gå att följa upp spådommar på ett bra sätt

Ett halvår med DSB First

Tågföraren lyckas köra in förseningen i Helsingborg i ett ett falla av tio. DSB First: Vi har ett begränsat antal tågsätt för trafiken och detta innebär